Somnade vid 1.30 i natt. Kl 4.05 började Wimer yla och agerade utbrytningskatt genom ståldörren. Det lyckades inte så bra. 4.35 gav jag upp och drog på mig morgonrocken (grannarna har tur att jag kommer ihåg att klä på mig den tiden på dygnet) och gick ner och släppte ut Wilmer och Tussen. Tillbaka i sängen och fortsatte sova.

Trodde jag skulle dö när larmet gick av 8.35. Gud så trött jag var. Men det var bara att ta sig upp och göra sig klar. Höll tummarna för att jag skulle hitta Wilmer i trapphuset - jag vann! In med katten i bur och i samma veva kommer söta Carro. Hon tar Molly på en snabb morgonpromenad och vi sätter oss sen i bilen. Iväg till veterinären med 2/3 av djurfamiljen. Wilmer fick komma in först. Blodtrycket var bra och han var duktig som vanligt. Sen var det Mollys tur. Hjärt-UL-specialisten kom och Molly blev rakad och insmetad med klet. Det var INTE roligt. Hon blev väldigt uppstressad och hennes lilla hjärta pumpade och jag trodde ett tag att det skulle sprängas. Allt såg bra ut dock - hur skönt som helst! Sen skulle Wilmer träffa veterinären. Han klämde och kände och vi pratade. Blodprover skulle tas och då började cirkusen. Jag höll katten och sköterskan skulle sticka honom. Det gick inte. Wilmer är en ryckare. Bara rycker undan tassen så fort nålen kommer in i ett kärl. Hon tog in honom i ett annat rum och det hela slutade med att dom hade stuckit stackars grisen i 3 ben innan dom lyckades få blod. Wilmer var INTE glad när han kom tillbaka. Sen fick vi vänta. Vi väntade och väntade och väntade. Veterinären kom till slut och berättade att alla prover var bra! Han mår bra min lilla gris!!!

Vi packade ihop oss och åkte hem från veterinären efter 3 timmar. Jag skyndade ner i tvättstugan och Carro gick hem och ner på lilla affären för att handla sen lunch. Lunchade och kollade på ett par avsnitt av Desperate Housewives samtidigt som jag sprang upp och ner i tvättstugan. 5 maskiner och sen var jag klar. När jag hämtat upp all tvätt så slog smärtorna till. Vek mig dubbelt och fick lägga mig i sängen. Carro gick hem då hon ska vara så där hurtig och duktig och träna ikväll, innan hon kommer tillbaka och vi ska fortstätta se DH.

Nu har jag legat däckad i soffan igen i snart 1.5 timme och det börjar bli lite bättre. Men minsta jag rör mig så drar det igång igen. Fasiken! Nu är jag jävligt less på den här skiten... Pain pain please go away!!!