Då var det som vanligt igen då

Kyäni är över och smärtorna är som vanligt igen. Sent på lördag kväll blev det bestämt att jag skulle åka iväg till Härnösandpå söndagen. På söndagen vaknade jag men en molande känsla i magen bara. Det kändes hoppfullt. Tog bussen 9.47 för att hälsa på min nya härliga vän Sarah och hennes familj. Denna underbara kvinna lärde jag känna på endo-träffen här i Sundsvall i april och det bara klickade direkt mellan oss. Vi är så lika i mycket och att vi båda tyvärr är drabbade av endometrios gör att vi har ännu mer gemensamt. Vi har fikat och ätit och pratat och bara varit. Hur underbart som helst! Fick skjuts till Birsta där jag hämtades upp av föräldrarna. Tillbringade kvällen ute hos dem och kom hem sent på kvällen.

Igår var första dagen utan Kyäni på 14 dagar. Vid 14-tiden var det dax för dagens första morfintablett. Det gick inte längre. Det tog nån timme innan det släppte och det släppte och kändes okej. Kyani hjälpte mot smärtorna men dom poppade tillbaka så fort jag slutar dricka det, men nu vet jag att det finns nåt som hjälper iaf! Bara jag får ordning på min ekonomi så ska jag börja äta det här långsiktigt.

Molly var hur trött som helst igår kväll när vi kom hem. Hon hade varit ute precis hela dagen igår. Lekt och busat och nosat och tittat och haft koll på allt som hänt i den nya trädgården. När vi kom hem till föräldrarna så somnade hon efter 20 minuter.


Idag vaknade jag vid 8.30-tiden, av mig själv. INTE av Wilmer för en gångs skull. Låg och myste med Molly, som var hur trött som helst efter gårdagen. Ville inte kliva upp då smärtorna var hur jävliga som helst. Fick sms av en kompis som var sååååå kaffesugen att hon bara måste komma förbi. Hon ramlade in med minsta ungarna, 4 och 5 år, och vi fick en trevlig frukost tillsammans. Fick även hjälp med Molly. Som tack så passade jag dom underbara småttingarna medan mamma gick ner på kontoret och fixade lite. Vi läste böcker och såg på Snövit.

Somnade i soffan vid 14-tiden och vaknade strax före 16.30. Helt utslagen av smärtorna. Underbara grannarna hjälpte mig återigen och tog ut Molly på en kort promenad. Jag lyckades få i mig tabletter och lite middag och nu sitter jag här med en härlig domnande känsla i hela kroppen. Underbara grannen erbjöd sig att komma ner ikväll och ta ut bebis en sista sväng. Vad skulle jag göra utan dem??? Nu kom en annan granne ner och lämnade ett litet paket med nybakad kaka!!!

Tablettintag (hittills idag): 5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0