Igår hade jag och lilla söta mamma en mamma-dotter-dag! Mamma hämtade upp mig och Molly vid 13.00-tiden. Dagen började med att vi bara skulle ta en sväng in på Dollar Store, som öppnade tidigare i veckan. 1 timme senare kom vi ut...  Jag fick under tiden sms av en kollega som undrade om jag ville gå med henne på hockeyn. Jag tackade ja och fick panik över att det var mindre än 2 timmar till match-start. Men det visade sig att matchen inte började kl 16.00 som jag trodde utan 18.30. Skönt tänkte Pernilla, då har vi god tid på oss att göra Birsta och storhandla på Ica Maxi. Vi åkte till Arken för att köpa en ny sele till Molly. Molly var inte alls med på den idén. Efter mycket om och men så hittade vi en som passade. Jag passade även på att köpa lite tuggben och smågodis. Molly har ju efter kastreringen börjat tugga ben och allt annat som hon inte varit på tidigare. När vi var klar på Arken gjorde vi en snabb sväng på Bauhause för att köpa 3 skruv till pappa. Molly tränades att vara själv i bilen under dagen, vilket inte var nåt problem alls! Hon stod och kollade på oss genom fönstret när vi gick iväg, och när vi kom tillbaka så låg hon och sov och brydde sig inte mycket alls. Blev dock överlycklig när vi kom tillbaka, bara så där jätte-super-överlycklig som bara Molly kan bli! Efter Bauhaus var det dags för Maxi. Det pantades burkar och köptes mat och pumpor. När jag började bli klar får jag ett sms av Nettan. Hon undrar när jag är på väg mot stan så hon kan börja gå mot mig. Det var då jag och mamma upptäckte vad klockan var: 16.40!!! Det blev till att kasta in matpåsarna i bilen, åka hem med mamma, lämna av henne med alla påsar och Molly, åka hem med mig, in med alla påsar och pumpor, in med mig och Nettan i bilen och ut på Alnö och hämta upp föräldrarna. Jag ringer pappa 17.55 och säger att jag är på väg och att dom kan gå ut om 15 minuter. Han låter lite konfunderad. "Vi behöver ju inte åka förrän 18.20" säger pappa. När jag infromerar han om att matchen startar 18.30 så blir han lite stressad. Familjen som inte har nån koll på tider!!! Hämtar föräldrarna, ut på matchen och får ÄNTLIGEN se Timrå vinna och ta hem 3 poäng!!!! Sen att vi spöade Frölunda, serieledarna, gör ju saken bara bättre!!!

Jag kör hem föräldrarn och åker sen hem själv. Smärtorna är förjävliga men istället för att bara ta det lugnt och lägga mig i soffan och vila, så börjar jag karva pumpor! VARFÖR kan jag inte ta det lugnt??? Helt vansinnigt, men men nu är det klart iaf.

Min lilla söta mamma har ju gått och blivit fotomodell! Hon ska pryda skyltar i alla Lifebutik runtom i landet!!! Jag är lyckligt lottad om jag ens kommer i närheten av att se ut så här när jag är i 50-års åldern!

Sen jag började med alla nya tabletter så har jag mått jävligt dåligt. Smärtorna är okej på förmiddagen, sen vid 11-12-tiden börjar dom slå igenom och bli värre och värre ju längre dagen går. Lagom till kvällen när det är sovdags så är smärtorna på maxdos. Har tuffa nätter och när jag vaknar så börjar det om igen. 2 av tabletterna jag tar, började jag med på maxdosering direkt. Tar dem på kvällen och 2 timmar senare så somnar jag. Har inte en chans att kunna hålla mig vaken. En av dessa tabletter är en hormontablett. Sen jag började ta den så har jag smällt upp rejält i vikt. Det slog bara till på ett par veckor och bara så där så är det ytterligare 10 kg mer av Pernilla att älska. Det känns så jävla jobbigt. Jag mår så fruktansvärt dåligt av detta. Att gå upp i vikt av mat är en helt annan sak, för då kan du göra nåt åt det. Att gå upp i vikt av hormoner är en helt annan sak. Det spelar ingen roll hur du äter eller hur mycket du tränar, så hjälper det egentligen ingenting. Hormonkilona finns där och har bestämt sig för att stanna. Förutom hormonkilon, så kan jag lägga till flertalet andra biverkningar på denna jävla hormontablett. Bl.a förlust av livsgnista, nedstämdhet och har ingen lust att göra någonting alls, vill helst vara ensam och sitta hemma och inte göra någonting. Jag har börjat vara ute och gå väldigt mycket. Det är mitt sätt att koppla av och rensa huvudet.

Ibland är jag mer less än andra dagar på denna förjävliga sjukdom...

Inte nog med att jag har smällt upp i vikt av denna underbara tabletts biverkning, utan jag passar i samma veva på att sluta snusa också! Helt galet av mig, jag vet, men det finns väl egentligen ingen bra dag att sluta utan bara att bestämma sig. Idag är jag på dag 10 och den är snart slut och så är jag med.

Har jobbat hela denna vecka, utan sjukfrånvaro! Det är den 3e veckan totalt sen vi började jobba den 8/8, som jag har klarat en hel arbetsvecka!!! Både onsdag och idag, torsdag, har varit jävligt tuffa smärtmässigt. Imorse vaknade jag åter igen med smärtor men lyckades på nåt sätt ta mig upp med Molly på dagis och sen ner direkt på jobbet. Ignorerade smärtorna och fixade hela dagen. Hem och hämtade Molly sen ner tillbaka till stan där jag mötte upp mamma och Marie. Dags för hockey och där kan jag som vanligt inte ta det särskilt lugnt. I mitten av sista perioden drog det igång och sen eskalerade allt och blev bara värre och värre. När jag kom hem så föll jag ihop i hallen. Molly blev överlycklig att jag var hemma och hoppade och skuttade runt så som bara en Molly kan göra. Hon hoppade sidleds, jämfota i rummet av lycka. Det var nåt nytt som jag int esett tidigare. Förträngde smärtorna och tog ut en hoppandes hund på promenad, med 2 katter i släptåg (Tassan och hennes vän, grannkatten).

Nu sitter jag här och vet inte hur jag ska lyckas ta mig från soffan till sängen... Har så jäkla ont så jag vill bara gråta och försvinna just nu...

Ibland hatar jag denna sjukdom mer än allt annat. Jag försöker så gott jag kan att inte låta sjukdomen styra över mitt liv, men ibland är det jäkligt svårt att göra det jag vill...

Nu är det nog dags att säga godnatt och försöka få lite sömn i kroppen, så kanske jag vaknar relativit smärtfri imorgon. Imorgon ska jag jobba, det är ju bara en dag kvar av veckan!

Jag ska bli testpilot för två av Hype by Mood´s produkter under en månad!!! Är du också intresserad av att testa, klicka på följande länk.




Längtar tills mina produkter kommer!!!!

Förra helgen var jag äntligen ner och hälsade på lillasyster i Stockholm. Jag kom ner på fredagkväll och vi tog det bara lugnt. God middag och film innan vi somnade. På lördagen tog vi en promenad i parken och åkte sen in på stan där vi mötte upp Frida och Philip. Tog en lunch med dem och pratade ihop oss så mycket vi kunde om allt som hänt sen sist vi träffades, för 2 år sedan. Fick äntligen träffa hennes Philip som var en fantastisk kille på alla sätt och vis! Vi strosade omkring på stan och shoppade lite innan vi skildes åt och jag och syster åkte hem till henne. Underbar middag blev det med älgfärsfetaostbiffar med klyftpotatis och fetaostkräm, vin och nybakat underbart gott bröd till. När vi ätit upp allt så däckade vi i paltkoma i soffan framför en film. Lite kladdkaka gick också ner senare under kvällen. På söndag tog vi oss en promenad runt på söders gator. Vi kollade in alla roliga hundar som sprang runt i hundparken och jag kände hur jag saknade min lilla bebis!

Jag hade en helt fantastiskt underbar helg hos älskade syster. Det var precis vad jag behövde!

Kom hem på söndagkväll och blev hämtad av älskade mormor och morfar på Midlanda. Vi åkte och hämtade Molly, som blev helt galet överlycklig, och sen ner till hamnen där vi försökte få igång lilla pärlan, utan resultat. Väl hemma så tog jag en promenad ner på lilla affären och handlade inför veckan. Vi hade en liten kisse hemma som blev helt överlycklig att vi var hemma igen!

På måndag var det dags för ytterligare en tabletts ökning. Denna gång slog det till rejält och jag var så fruktansvärt trött hela måndagen. Min chef ringde till och med och frågade hur jag mådde då hon tyckte jag såg drogad ut... Ja det är ju bara att gilla läget. En tabletts ökning kvar sen är jag uppe i maxdos på alla tabletter. Sen har jag bestämt mig för att ge detta 2 veckor och ät tröttheten kvar så här extremt så måste jag avsluta behandlignen, även om den verkar fungera. Smärtorn aär inte lika intensiva längre, utan kommer i väldigt korta intervaller som är lätta att uthärda.

Igår fick jag ett samtal. Morfar var riktigt dålig och var på väg in med ambulans till akuten. Han hade kräkts blod och var darrig och skakig och frossade. Han blev inlagd på en demensavdelning på sjukhuset över natten och ska ev få komma hem idag. Det är så jobbigt, nu börjar dom närma sig den åldern när livet är på väg att rinna ut. Inväntar nu besked om han får komma hem idag eller om han stannar en natt till. Det bästa är om han blir kvar en natt extra så att mormor får lite tid att slappna av och återhämta sig. Hon är fullständigt slut och kommer inte orka länge till.

Vill börja med att säga ett par ord till dig Sandra B! Vad glad jag blir att jag kan hjälpa dig lite i din kamp med denna fruktansvärda sjukdom. Det är det som är en av anledningarna till varför jag skriver, dock sporadiskt, om mina tankar, mitt liv och mina känslor i denna blogg.

Dom tror att jag återigen/fortfarande har endo på urinblåsan. När jag opererades för 2.5 år sedan tog dom bort endometrios på bl.a urinblåsan, men jag misstänker själv väldigt starkt att det är det som blivit ett större problem för mig på sista tiden. Vilket leder till svaret på din fråga :) Jag har fått smärtor vid tömning av blåsan och när mina smärtskov blir värre så låser det sig helt för mig och jag kan inte kissa överhuvudtaget. Som det blev nu sist när jag inte ens kände av att jag hade över 1 liter urin i blåsan, så har det aldrig varit tidigare. Endometrios på tarmen har jag inte, som jag vet om eller känner av iaf, men det är inte alls så ovanligt.

Jag gick tillbaka och jobbade på måndag, dagen efter förra inlägget. Vid 14-tiden kallades jag in på möte med min chef. Jag tänker inte gå in på vad vi pratade om i detalj, men jag blev hemskickad då jag inte kunde ge 100% när jag var på plats. Jag gick hem och sov. Det var i stort sett det enda jag gjorde hela den veckan. Utslagen av smärtor, återhämtning efter sjukhusveckan och starka känningar av nya medicinen jag påbörjade. Jag ringde och bokade in en tid till VC och den fick jag på måndagen, veckan därpå.

Måndag kom och jag gick tillbaka till jobbet. Var fullständigt slut, men jag hade inget val. Var upp till VC och fick träffa en mänsklig och förstående läkare som utan krussiduller sjukskrev mig direkt på 25% fram till december! Var hur skönt som helst!!! Tillbaka till jobbet och gick hem tidigare!

Har jobbat 75% nu sista 2.5 veckan och det känns okej. Jag är inte lika trött och sover inte bort hela kvällarna nu mer. Jag är fortfarande inte pigg men det är mycket bättre. Jag har ännu inte kommit upp i full dos på alla tabletter, så bara det är klart och kroppen börjat vänja sig så ska jag nog må bättre sen. Vi har haft möte med AF efter lite problem som dök upp under första mötet och det gick väl okej. Det kändes bara konstigt efteråt, men tror nog det kan bli bra när det nu träder i kraft.

Molly är en helt ny hund! Efter kastreringen så har hon blivit min lilla pigga och energiska tjej igen! Full fart hela kvällarna. Vi tar en långpromenad, bra för både henne och mig, efter jag hämtar henne på dagis. När vi kommer hem så äter hon (tjejen som åt var 3e-4e dag om vi hade tur) 1-2 portioner mat, sen är det bus till och från hela kvällarna. Hon tuggar ben och annat gott som om hon aldrig gjort annat! Det är så skönt att veta att det var rätt beslut vi fattade!

Imorgon, fredag, åker jag ner och hälsar på min älskade lillasyster i stora Hufvudstaden!!! Det ska bli hur mysigt som helst! Har inte varit ner och sett hur hon bott alls sen hon flyttade. Det känns så där spännande och roligt som kvällen innan julafton!!! Min väska är packad, likaså Mollys väska. Molly ska iväg i helgen på helgmys hos J medan jag myser med syster. Ska försöka hinna med att träffa underbara Frida och Philip på lördag när vi för en gångs skull är inte bara i samma land, men även i samma stad - det är inte likt oss!!!

Har du också lust att testa Digster? Det är som Spotify, fast lite annorlunda typ. Använd dig av koden "Buzzador" så får du fri tillgång till allt i 6 månader!!!