Att någon, som borde stå mig nära, agerar så här, det har jag så svårt att förstå. Du var en av de första jag sms´ade och berättade att jag var inlagd igen på sjukhus. Inte ett ord har jag hört från dig. Borde har lärt mig det nu för tiden. Du hör aldrig av dig. Du bryr dig inte. Du har aldrig hälsat på. Jo en gång, efter flera pårtyckningar från föräldrarna som inte var hemma. Du kom upp. Vågade inte komma själv, så klart. Var där en timme. Sa hej och hejdå. Inte ett ord mer. Jo du gäspade och var allmänt uttråkad. Du bevisar gång efter gång att du är den där jävla själviska människa som jag tror att du är. Nu har jag lessnat på dig. Vill inte veta av dig nåt mer. Du kan dra åt h**vete...