Hemma, typ.
Ja då är jag hemma igen efter 2 dagar med pcb och morfin-injektioner. Kom hem vid 15-tiden till föräldrarna och la mig direkt i soffan. Smärtorna slog till efter 20 minuter. Jag har nyss kört hem till mig och fråga mig inte hur det gick till. Kan knappt stå upp. Men vad ska jag göra? Mamma och pappa åker imorgon, onsdag till Nice och det betyder att min hundvakt försvinner. Katterna skulle alltid lösa sig, men Molly kan jag inte lämna till vem som helst. Fast å andra sidan kan jag inte ens ta mig mellan soffan och toaletten utan att krypa, så hur ska jag kunna ta mig ut med henne?
Gud så less jag är på det här eländet nu.
Spanien - 5 dagar kvar.
Gud så less jag är på det här eländet nu.
Spanien - 5 dagar kvar.
Kräftskiva och smärta
Igår, lördag, var jag bjuden på kräftskiva hos min underbara vän Sarah. Det var hur trevligt som helst! Spenderade natten här i H-sand och vaknade imorse vid 8-tiden av smärtorna. Tabletter intogs och jag försökte somna om. När resten av familjen vaknat så började maken i huset, Fredrik, att göra frukost. Jag plockade undan efter gårdagen och fixade disken och lite annat (medan resten av sova-över-gästerna rökte och kollade på tv). Smärtorna började långsamt komma, mer och mer. Åt frukost, sen intog jag vågrättläge i soffan. Där har jag sen legat hela dagen. Sarah blev sämre hon med eftersom och nu ligger vi här som två döda gnuer. Jag har både Molly och bil här uppe, så jag har fått ringa mina kära snälla underbara föräldrar. Dom är nu på väg upp. En av dem, troligtvis pappa, kommer att ta min bil hem med Molly, medan mamma kör in både mig och Sarah på sjukhuset. Tur man kan samåka ibland!
Känner mig som en looser
Träffade min handläggare på AF förra veckan. Ett jobbigt möte. För att sammanfatta vårt 1 timmes möte: jag ska fundera över vad jag vill jobba med. Jag kan inte jobba längre med det jag älskat och gjort i 13 års tid. Jag kommer inte kunna slutföra min dröm och bli sjuksköterska och senare barnmorska. Jag måste komma på nåt annat som jag vill göra. När jag gjort det, så ska jag sätta mig ner och förnedra mig och ringa runt och be att få arbetsträna. Målet är att jag ska arbetsträna på ett ställe som längrefram vill anställa mig. I min värld så förstår jag inte vem som ska vilja anställa mig. Låt säga att jag får tag på en arbetsplats, där jag kan tänka mig att jobba. Jag börjar arbetsträna och blir dålig efter 3-4 dagar. I bästa fall har jag 1-3 dåliga dagar. I värsta fall sjukskriven i 2-3 månader. Vem kommer sen att vilja anställa mig??? Vad vill jag jobba med? Jag känner mig dömd på förhand. Jag känner mig som världens looser.
Jävla duschlist och silikon.
Jag har länge varit på väg att köpa mig en duschlist istället för den förflyttningsbara jag hade (tack älskade Lisa för den). Jag var iväg och köpte en duschlist och våtrumssilikon. Duschlisten var ihoprullad. Där började jävulskapet. Man skulle lägga den i varmt vatten i 10 minuter för då skulle den "återfå sin ursprungliga form". Bull-shit! Visst den rullade upp sig och blev mjuk, men en av flärparna (som ska fästas mot golvet) låg och tryckte mot listens överdel (som stoppar vattnet). Efter 25 minuters böjande och rullande och klämmande i varmt vatten så fick jag till den relativt bra. Jag fick hjälp av en bakis-lillasyster att lägga silikon på bottenflärparna. Innan vi var klara så var det silikon på ställen det INTE ska vara silikon på, på mig, på syster, lite här och var på golvet. När vi väl fått ut hela listen och jag klippt bort 15 cm som inte passade så fortsatte eländet att jävlas. Det visade sig att när man lägger ut en list, den som jag köpt, så är det inte meningen att den ska ligga i vinkel tydeligen utan RAKT! När vi var klara så låg den i vinkel! Det var 6 timmar sedan. Jag håller fortfarande på att trycka kanten som vägrar ligga jämt efter golvet. Nu står det 5 flaskor (lotion, schampo, balsam, listerine och flux) på olika ställen och hjälper mig trycka ner listen! Tur man har hjälp ibland!!! Om en stund ska jag in och ta bort flaskorna och lägga ut en sista silikonrand runt listen bara för att vara på den säkra sida och slippa mögel och sånt.
Imorgon blir det till att åka ut till Fresks och köpa silikonborttagningsmedel och rengöra golver, där det INTE ska finnas silikon!
Imorgon blir det till att åka ut till Fresks och köpa silikonborttagningsmedel och rengöra golver, där det INTE ska finnas silikon!
Finns inte så mycket att säga...
Det finns inte så mycket att säga, mitt liv är som vanligt. Smärtorna är helt vansinniga. Dom lurar mig hela tiden. Var in i fredags kväll och fick hjälp på gyn. Lördag kändes helt okej, inte mer ont än i vanliga fall. Tog det lugnt hela dagen, bara för att vara på den säkra sidan så det inte skulle bli ett bakslag igen. Söndag var jag och Caroline ut på Birsta en sväng. Skulle bara strosa runt och kolla lite. Handlade present åt kusin som skulle grattas lite senare på dagen. Väl där ute så kommer smärtorna, smygandes och PANG så slår dom till. Hämtar kusin, kör hem Caroline och åker ut till mormor på kalas. Hem 3 timmar senare och håller på att gå av i soffan.
Vaknade imorse och mådde hur bra som helst! Har plockat undan här hemma. Sydde upp 4 klänningar/tunikor och sorterade min lilla hörna i bokhyllan med scrap-booking prylar (man måste ju börja någonstans). Sen hade jag tråkigt. Tråkigt till tusen. Men kom på den brillianta idén att börja kolla på min VÄNNER-box!!! Körde igång första skivan och sen fick det rulla på. Skulle hämta syster vid tåget vid 22-tiden. Drygt en timme före så smäller det till. Smärtorna bara slår till (som vanligt tjat tjat tjat). Jag trycker i mig lite piller så jag ska klara av att hämta syster och håller tummarna.
Syster hämtas upp. Hem och fram med lite kladdkaka medan vi kollade på lite mer Vänner, samtidigt som vi försökte prata.
Nu sover min söta lillasyster i sängen, jag har tagit soffan så jag kan kolla på Vänner när jag inte kan sova för smärtorna. Åh vad jag har saknat min syster. Känns som jag aldrig får träffa henne längre.
Nu är klockan sent igen och jag borde sova. Men som vanligt är jag uppe pga smärtorna. Börjar bli väldigt less på det här nu. Måste bli bra snart. Kan inte ha det så här i Spanien ju...
Smärtskala: 7/10
Vaknade imorse och mådde hur bra som helst! Har plockat undan här hemma. Sydde upp 4 klänningar/tunikor och sorterade min lilla hörna i bokhyllan med scrap-booking prylar (man måste ju börja någonstans). Sen hade jag tråkigt. Tråkigt till tusen. Men kom på den brillianta idén att börja kolla på min VÄNNER-box!!! Körde igång första skivan och sen fick det rulla på. Skulle hämta syster vid tåget vid 22-tiden. Drygt en timme före så smäller det till. Smärtorna bara slår till (som vanligt tjat tjat tjat). Jag trycker i mig lite piller så jag ska klara av att hämta syster och håller tummarna.
Syster hämtas upp. Hem och fram med lite kladdkaka medan vi kollade på lite mer Vänner, samtidigt som vi försökte prata.
Nu sover min söta lillasyster i sängen, jag har tagit soffan så jag kan kolla på Vänner när jag inte kan sova för smärtorna. Åh vad jag har saknat min syster. Känns som jag aldrig får träffa henne längre.
Nu är klockan sent igen och jag borde sova. Men som vanligt är jag uppe pga smärtorna. Börjar bli väldigt less på det här nu. Måste bli bra snart. Kan inte ha det så här i Spanien ju...
Smärtskala: 7/10
Bra dag blev en mindre bra dag
Vaknade imorse och det kändes bra. Gick ut med Molly och det kändes fortfarande bra. Fick kaffebesök av en kompis och vi pratade lite och diskuterade lite jobb-frågor. Sen blev det en dusch och jag åkte ut till söta Brittan för lite surr och kaffe. Vi pratade om saker jag fått veta (som hennes make sagt) som tydligen var meningen att förstöra vår relation, men löljigt som det är så skrattade vi bara bort eländet. Att folk säger saker men inte tror att vi pratar med varandra - det är bara löjligt. Pratade även med hennes make och vi skrattade tillsammans åt samma elände. Åkte hem och gick ut med Molly. Då drog det igång. Smärtorna blev helt överjävliga. Tillbringade resten av kvällen i soffan och vid 19.30-tiden gav jag upp. Ringde underbara J och fick hjälp. Hennes underbara mamma skjutsade hit henne och dom hämtade upp Molly. Nu slipper jag tänka på att hon blir satt åt sidan för mina smärtor. Hon har det hur bra som helst ute på Stornäset, medan jag får chansen att vila upp mig och slippa tänka på att ta mig ut. Nu är det bara att hoppas på att smärtorna ger med sig och att jag kan vara kvar hemma. Just nu vill jag inte annat än att åka in, men försöker stanna hemma så länge det går.
Smärtskala: 7/10
Jag är så tacksam för mina underbara vänner som jag har i min närhet! Min härliga familj - tack för att ni finns för mig! Underbar söta Sarah som ställer upp och tar Molly (nu behövdes det inte, men hon finns där när jag behöver). Lika underbara Johanna med familj som åker från middag och allt för att hjälpa mig med Molly. Underbara Brittis som alltid finns där och som inte ger sig för att få in mig på jobbet ;) Även alla ni andra som skickar sms/FB-inlägg och ringer och kollar läget - det finns inte ord för att förklara hur glad jag är att jag har såna här vänner!!! Gud så lyckligt lottad jag är!
Smärtskala: 7/10
Jag är så tacksam för mina underbara vänner som jag har i min närhet! Min härliga familj - tack för att ni finns för mig! Underbar söta Sarah som ställer upp och tar Molly (nu behövdes det inte, men hon finns där när jag behöver). Lika underbara Johanna med familj som åker från middag och allt för att hjälpa mig med Molly. Underbara Brittis som alltid finns där och som inte ger sig för att få in mig på jobbet ;) Även alla ni andra som skickar sms/FB-inlägg och ringer och kollar läget - det finns inte ord för att förklara hur glad jag är att jag har såna här vänner!!! Gud så lyckligt lottad jag är!
Veterinärbesök och annat
Somnade vid 1.30 i natt. Kl 4.05 började Wimer yla och agerade utbrytningskatt genom ståldörren. Det lyckades inte så bra. 4.35 gav jag upp och drog på mig morgonrocken (grannarna har tur att jag kommer ihåg att klä på mig den tiden på dygnet) och gick ner och släppte ut Wilmer och Tussen. Tillbaka i sängen och fortsatte sova.
Trodde jag skulle dö när larmet gick av 8.35. Gud så trött jag var. Men det var bara att ta sig upp och göra sig klar. Höll tummarna för att jag skulle hitta Wilmer i trapphuset - jag vann! In med katten i bur och i samma veva kommer söta Carro. Hon tar Molly på en snabb morgonpromenad och vi sätter oss sen i bilen. Iväg till veterinären med 2/3 av djurfamiljen. Wilmer fick komma in först. Blodtrycket var bra och han var duktig som vanligt. Sen var det Mollys tur. Hjärt-UL-specialisten kom och Molly blev rakad och insmetad med klet. Det var INTE roligt. Hon blev väldigt uppstressad och hennes lilla hjärta pumpade och jag trodde ett tag att det skulle sprängas. Allt såg bra ut dock - hur skönt som helst! Sen skulle Wilmer träffa veterinären. Han klämde och kände och vi pratade. Blodprover skulle tas och då började cirkusen. Jag höll katten och sköterskan skulle sticka honom. Det gick inte. Wilmer är en ryckare. Bara rycker undan tassen så fort nålen kommer in i ett kärl. Hon tog in honom i ett annat rum och det hela slutade med att dom hade stuckit stackars grisen i 3 ben innan dom lyckades få blod. Wilmer var INTE glad när han kom tillbaka. Sen fick vi vänta. Vi väntade och väntade och väntade. Veterinären kom till slut och berättade att alla prover var bra! Han mår bra min lilla gris!!!
Vi packade ihop oss och åkte hem från veterinären efter 3 timmar. Jag skyndade ner i tvättstugan och Carro gick hem och ner på lilla affären för att handla sen lunch. Lunchade och kollade på ett par avsnitt av Desperate Housewives samtidigt som jag sprang upp och ner i tvättstugan. 5 maskiner och sen var jag klar. När jag hämtat upp all tvätt så slog smärtorna till. Vek mig dubbelt och fick lägga mig i sängen. Carro gick hem då hon ska vara så där hurtig och duktig och träna ikväll, innan hon kommer tillbaka och vi ska fortstätta se DH.
Nu har jag legat däckad i soffan igen i snart 1.5 timme och det börjar bli lite bättre. Men minsta jag rör mig så drar det igång igen. Fasiken! Nu är jag jävligt less på den här skiten... Pain pain please go away!!!
Trodde jag skulle dö när larmet gick av 8.35. Gud så trött jag var. Men det var bara att ta sig upp och göra sig klar. Höll tummarna för att jag skulle hitta Wilmer i trapphuset - jag vann! In med katten i bur och i samma veva kommer söta Carro. Hon tar Molly på en snabb morgonpromenad och vi sätter oss sen i bilen. Iväg till veterinären med 2/3 av djurfamiljen. Wilmer fick komma in först. Blodtrycket var bra och han var duktig som vanligt. Sen var det Mollys tur. Hjärt-UL-specialisten kom och Molly blev rakad och insmetad med klet. Det var INTE roligt. Hon blev väldigt uppstressad och hennes lilla hjärta pumpade och jag trodde ett tag att det skulle sprängas. Allt såg bra ut dock - hur skönt som helst! Sen skulle Wilmer träffa veterinären. Han klämde och kände och vi pratade. Blodprover skulle tas och då började cirkusen. Jag höll katten och sköterskan skulle sticka honom. Det gick inte. Wilmer är en ryckare. Bara rycker undan tassen så fort nålen kommer in i ett kärl. Hon tog in honom i ett annat rum och det hela slutade med att dom hade stuckit stackars grisen i 3 ben innan dom lyckades få blod. Wilmer var INTE glad när han kom tillbaka. Sen fick vi vänta. Vi väntade och väntade och väntade. Veterinären kom till slut och berättade att alla prover var bra! Han mår bra min lilla gris!!!
Vi packade ihop oss och åkte hem från veterinären efter 3 timmar. Jag skyndade ner i tvättstugan och Carro gick hem och ner på lilla affären för att handla sen lunch. Lunchade och kollade på ett par avsnitt av Desperate Housewives samtidigt som jag sprang upp och ner i tvättstugan. 5 maskiner och sen var jag klar. När jag hämtat upp all tvätt så slog smärtorna till. Vek mig dubbelt och fick lägga mig i sängen. Carro gick hem då hon ska vara så där hurtig och duktig och träna ikväll, innan hon kommer tillbaka och vi ska fortstätta se DH.
Nu har jag legat däckad i soffan igen i snart 1.5 timme och det börjar bli lite bättre. Men minsta jag rör mig så drar det igång igen. Fasiken! Nu är jag jävligt less på den här skiten... Pain pain please go away!!!
Bara lite allmänt korkad eller???
Tror du allvarligt att vi inte pratar med varandra? Allt du säger kommer så klart fram till slut. Säger du saker bara för att du tror att det skulle förstöra vår vänskap? Du måste ju vara dummare än jag trodde. Tur jag inte behöver ha med dig att göra längre. Pratar du skit om mina vänner, eller om mig, så kommer det att komma fram till berörd person till slut. Lycka till med livet...
Härliga dagar!!!
Efter besöket på gyn i lördags förmiddags så blev det till att SOVA hela dagen. Vaknade vid 16-tiden av att syster kom. Hon bjöd mig på lite riskakor och jag tog mig sakta men säkert upp i sittande läge. Värken fanns där, men under kontroll. Sarah kom vid 17-tiden och vi gjorde oss klara. Vi fick skjuts ner av söta Caroline. Vi skulle åkt med söta syster, men när hon åkte till jobbet så var vi inte riktigt redo. Ner till Norrportens tält för lite mat, ett glas cider och lite mingel:
Därefter köade vi för att komma in på arenan:
Sen började en underbar konsert!!!
När Marie Fredriksson sjunger (med enbart en gitarr till komp) "It must have been love" och hela arenan sjunger tillsammans med henne, då sprutade tårarna för mig. Vilken kvinna!!! Att ha överlevt en hjärtumör och står på scen drygt 3 år senare och genomför en konsert - det krävs en stålkvinna till det!!!
När den underbara konserten var över så hämtade lillasyster oss och vi åkte ut på Alnö för att sova. Söndag spenderade jag och Sarah på Birsta. Det blev lite skor, pysselsaker och present inhandlat. Middag köpte jag på vägen hem och åkte tillbaka till syster för att bjuda henne på middag: porterstek! Syster stod för efterrätten: kladdkaka!!! Vilken perfekt söndagskväll! Vi såg film sen blev det skutt i säng.
Imorse, eller för att vara korrekt, i måndags morse så körde jag syster till jobbet innan jag åkte hem. Skulle åka till underbara Sarahs underbara make Fredrik för att få hjälp att fixa min lilla bils avgassystem. Men det blev ändrade planer och vi ska göra det en annan dag. Istället blev det till att städa här hemma och dricka kaffe med älsklings Anne-Britt. Ska bli VÄLDIGT spännande att höra vad som händer på måndag!!! Pysslade på lite och åkte sen iväg med söta Caroline på ett Mary Key-party. Intressant men dyrt. Köpte inget. Vi åkte sen hem hit till mig för en kopp te som varade i 3 timmar.
Jag och Molly gick ut i regnet för att följa Carro hem och för att göra sista rundan med Molly. Släpper in Tassan när vi går. Wilmer ser jag inte ute nånstans. När vi kommer tillbaka på baksidan så ser jag ett större djur 5 meter upp på gräsmattan. Jag ropar på Wilmer. Inget händer. Konstigt, då han brukar komma rusandes när vi ska gå in. Djuret kollar på oss och lunkar sen iväg bort över gräsmattan. Det är inte Wilmer. Det är en GRÄVLING!!! Jag RUSAR till dörren. Har full koll bakom mig så att grävlingen inte ska komma och bita mig eller Molly, samtidigt som jag försöker låsa upp dörren. Det går inte när jag inte ser, så jag måste vända blicken bort från mörkret och gräsmattan och grävlingen och tok-låsa upp. Kastar mig och Molly in (hon tror vi leker och det är jätteroligt!!!). Väl inne börjar jag lugna ner mig. Jisses, grävlingar är ju farliga ju!!! Wilmer sitter vid andra dörren och skriker som om han håller på att dö ute i regnet.
Nu sitter jag inne tryggt i soffan. Kommer nog ALDRIG låta katterna vara ute på kvällarna nu när det lurar en grävling i krokarna. Jag kommer nog inte att våga gå ute på kvällarna heller med Molly. Jag behöver en stor stakr karl som kan rädda mig på kvällarna från grävlingen. Vem kan ställa upp???
Sen fick vi vänta lite:
Vi väntade på:
ROXETTE
När Marie Fredriksson sjunger (med enbart en gitarr till komp) "It must have been love" och hela arenan sjunger tillsammans med henne, då sprutade tårarna för mig. Vilken kvinna!!! Att ha överlevt en hjärtumör och står på scen drygt 3 år senare och genomför en konsert - det krävs en stålkvinna till det!!!
När den underbara konserten var över så hämtade lillasyster oss och vi åkte ut på Alnö för att sova. Söndag spenderade jag och Sarah på Birsta. Det blev lite skor, pysselsaker och present inhandlat. Middag köpte jag på vägen hem och åkte tillbaka till syster för att bjuda henne på middag: porterstek! Syster stod för efterrätten: kladdkaka!!! Vilken perfekt söndagskväll! Vi såg film sen blev det skutt i säng.
Imorse, eller för att vara korrekt, i måndags morse så körde jag syster till jobbet innan jag åkte hem. Skulle åka till underbara Sarahs underbara make Fredrik för att få hjälp att fixa min lilla bils avgassystem. Men det blev ändrade planer och vi ska göra det en annan dag. Istället blev det till att städa här hemma och dricka kaffe med älsklings Anne-Britt. Ska bli VÄLDIGT spännande att höra vad som händer på måndag!!! Pysslade på lite och åkte sen iväg med söta Caroline på ett Mary Key-party. Intressant men dyrt. Köpte inget. Vi åkte sen hem hit till mig för en kopp te som varade i 3 timmar.
Jag och Molly gick ut i regnet för att följa Carro hem och för att göra sista rundan med Molly. Släpper in Tassan när vi går. Wilmer ser jag inte ute nånstans. När vi kommer tillbaka på baksidan så ser jag ett större djur 5 meter upp på gräsmattan. Jag ropar på Wilmer. Inget händer. Konstigt, då han brukar komma rusandes när vi ska gå in. Djuret kollar på oss och lunkar sen iväg bort över gräsmattan. Det är inte Wilmer. Det är en GRÄVLING!!! Jag RUSAR till dörren. Har full koll bakom mig så att grävlingen inte ska komma och bita mig eller Molly, samtidigt som jag försöker låsa upp dörren. Det går inte när jag inte ser, så jag måste vända blicken bort från mörkret och gräsmattan och grävlingen och tok-låsa upp. Kastar mig och Molly in (hon tror vi leker och det är jätteroligt!!!). Väl inne börjar jag lugna ner mig. Jisses, grävlingar är ju farliga ju!!! Wilmer sitter vid andra dörren och skriker som om han håller på att dö ute i regnet.
Nu sitter jag inne tryggt i soffan. Kommer nog ALDRIG låta katterna vara ute på kvällarna nu när det lurar en grävling i krokarna. Jag kommer nog inte att våga gå ute på kvällarna heller med Molly. Jag behöver en stor stakr karl som kan rädda mig på kvällarna från grävlingen. Vem kan ställa upp???
Inte bra, inte bra alls...
I torsdags kväll fick jag tag på biljetter till helgens konsert, ROXETTE!!! Musik som jag har lyssnat på under hela min uppväxt. När jag fick tag på biljetterna så blev jag så himla glad. Jag ska gå med min härliga underbara vän, Sarah. När jag fått biljetterna så ringer J. Hon har 2 mat/dryck-biljetter som gäller både fredag och lördag och dom ska jag få av henne då hon inte kan gå. Tack super söta snälla du!!!
Ikväll, fredag, så försökte jag få tag på nån som ville följa med mig ner för att äta. Det var konsert ikväll med, Takida och Ulf Lundell, men jag skulle bara äta gratis mat. Gratis är gott! :) En kompis hörde av sig, men vi fick inte ihop det då hon hoppar på kryckor och jag inte hade möjlighet att hämta. Efter lite pysslande och fixande så fick jag tillslut med mig lillasyster i alla fall! Åh så mysigt vi hade. Drack ett glas cider på gräsmattan utanför hos mig innan vi tog oss en promenad ner på stan. Maten var väl inte så mycket att hurra för, men det var gott och väldigt trevligt. Ett glas rött inmundigades även. På väg hem kände jag att smärtorna började komma. Väl hemma så blev det film - Alice i Underlandet - mysig och trevlig film. Smärtorna blev värre. Syster åkte hem och jag gick och la mig. Smärtorna blir bara värre och värre. Morfinet är dubblat och intaget en extra gång, men det hjälper inte. Hade det inte varit konsert imorgon, eller senare idag, så hade jag åkt in för länge sedan. Sen kör det ihop sig med både Molly och katterna. Jag kan inte lämna dem vind för våg heller. Syster jobbar hela helgen (snälla syster som jag är så har hon fått tagit min bil) men ska ha Molly imorgon kväll/natt när hon slutat.
Det här är inte bra, inte bra alls... Gud så jag hatar mitt liv just nu. Att jag inte kan ha ett normalt liv bara för en helg, eller en kväll. Är det för mycket begärt att få njuta och ha roligt en enda kväll??? Jävla-piss-förbannade-helvetes-endometrios!!!!
Ikväll, fredag, så försökte jag få tag på nån som ville följa med mig ner för att äta. Det var konsert ikväll med, Takida och Ulf Lundell, men jag skulle bara äta gratis mat. Gratis är gott! :) En kompis hörde av sig, men vi fick inte ihop det då hon hoppar på kryckor och jag inte hade möjlighet att hämta. Efter lite pysslande och fixande så fick jag tillslut med mig lillasyster i alla fall! Åh så mysigt vi hade. Drack ett glas cider på gräsmattan utanför hos mig innan vi tog oss en promenad ner på stan. Maten var väl inte så mycket att hurra för, men det var gott och väldigt trevligt. Ett glas rött inmundigades även. På väg hem kände jag att smärtorna började komma. Väl hemma så blev det film - Alice i Underlandet - mysig och trevlig film. Smärtorna blev värre. Syster åkte hem och jag gick och la mig. Smärtorna blir bara värre och värre. Morfinet är dubblat och intaget en extra gång, men det hjälper inte. Hade det inte varit konsert imorgon, eller senare idag, så hade jag åkt in för länge sedan. Sen kör det ihop sig med både Molly och katterna. Jag kan inte lämna dem vind för våg heller. Syster jobbar hela helgen (snälla syster som jag är så har hon fått tagit min bil) men ska ha Molly imorgon kväll/natt när hon slutat.
Det här är inte bra, inte bra alls... Gud så jag hatar mitt liv just nu. Att jag inte kan ha ett normalt liv bara för en helg, eller en kväll. Är det för mycket begärt att få njuta och ha roligt en enda kväll??? Jävla-piss-förbannade-helvetes-endometrios!!!!
Härlig dag i skogen!!!
Idag fick jag besök av underbara söta Sarah. Hon kom ner vid 11-tiden och vi gjorde sista bokningarna inför semesterresan. Flyg ner till arlanda, 2 pers 486 kr!!! Tåg hem för två personer 250 kr - det blir bara billigare hela tiden för oss, typ. Totalt är vi uppe i drygt 3500 kr för resa och hyrbil per person för 9 dagar. Jag är hur nöjd som helst!
I alla fall. Efter bokningen så packade jag ihop allt vi behövde och vi åkte iväg till Arboretum. Det var dax för ytterligare viltspår för Molly i skogen. Vi lastade ur oss, hund, väskor och stolar ur bilen. Sarah stannade kvar med Molly medan jag gick iväg med klöv och blod för att lägga spåret. Jag hörde Molly ylandes och pipandes och gläffsandes hela tiden. Hennes älskade mamma försvann ut i skogen med rådjursklöv och blod!!! Spåren gick bra att lägga sen var det dax för det bästa - FIKA!!! Vi fixade ordning lite kyckling-baugetter till oss och Molly pep ännu mer när hon blev utan. Hon fick smaka lite grann, men mesta tiden stod hon i totalt utsträckt 15-meters koppel och ville in i skogen och söka. Efter 1 timme var det dax. Ut i skogen för spårning. På väg till första spåret mötte vi 2 hästar med ryttare. Molly var i extas! Spår OCH hästar!! Spåret gick hur bra som helst, hon klarade av alla försvårningar (lyfte klöven ett par 4-5 steg så doften försvann, men hon hittade direkt var spåret tog vid igen, samt upp på en hög sten - inga problem). När fösta spåret var klar så var det dax för kaffe. Det gillade jag och Sarah, inte Molly. Hon ville spåra mer. När vi var klar med kaffe så skulle vi gå och köra sista spåret. Då kommer ytterligare en häst, en STOR häst. Ryttaren sa att hästen var hundvan så dom fick hälsa. Molly blev lite smårädd. Den var lite större än fölen hon nosat på tidigare. Men söt som hon var så stod hon på backen, hästen nosade lite på Molly och Molly pussade henne på nosen - SÅ SÖTT!!!! Andra spåret gick lika bra det som det första. Sen packades allt ihop och vi åkte hem. Visade Sarah runt Sidsjön och hur det ser ut här hemma i mina trakter, innan hon åkte hem
Väl hemma så blev det en välförtjänt dusch. Molly sover som en klubbad säl. Hon är helt utslagen. Reagerade inte ens på att Wilmer kom in - då är hon trött lilla bebisen min.
I väntan på att Sarah ska handla klart på ICA. Snart ska vi köra viltspår!!!
Molly väntar på att matte och Sarah ska äta klart lunchen så hon får SPÅRA!
Sarah lunchar med go-kycklingbaugetten!!!
Tjyv-Molly hittade locket till kycklingröran - tokslickade i sig innan matte såg (trodde hon).
Min lunch!!!
Första klöven är spårad och hittad!
Molly och hästen.
Molly och hästen igen.
Stolt Molly har hittat andra klöven!!
I alla fall. Efter bokningen så packade jag ihop allt vi behövde och vi åkte iväg till Arboretum. Det var dax för ytterligare viltspår för Molly i skogen. Vi lastade ur oss, hund, väskor och stolar ur bilen. Sarah stannade kvar med Molly medan jag gick iväg med klöv och blod för att lägga spåret. Jag hörde Molly ylandes och pipandes och gläffsandes hela tiden. Hennes älskade mamma försvann ut i skogen med rådjursklöv och blod!!! Spåren gick bra att lägga sen var det dax för det bästa - FIKA!!! Vi fixade ordning lite kyckling-baugetter till oss och Molly pep ännu mer när hon blev utan. Hon fick smaka lite grann, men mesta tiden stod hon i totalt utsträckt 15-meters koppel och ville in i skogen och söka. Efter 1 timme var det dax. Ut i skogen för spårning. På väg till första spåret mötte vi 2 hästar med ryttare. Molly var i extas! Spår OCH hästar!! Spåret gick hur bra som helst, hon klarade av alla försvårningar (lyfte klöven ett par 4-5 steg så doften försvann, men hon hittade direkt var spåret tog vid igen, samt upp på en hög sten - inga problem). När fösta spåret var klar så var det dax för kaffe. Det gillade jag och Sarah, inte Molly. Hon ville spåra mer. När vi var klar med kaffe så skulle vi gå och köra sista spåret. Då kommer ytterligare en häst, en STOR häst. Ryttaren sa att hästen var hundvan så dom fick hälsa. Molly blev lite smårädd. Den var lite större än fölen hon nosat på tidigare. Men söt som hon var så stod hon på backen, hästen nosade lite på Molly och Molly pussade henne på nosen - SÅ SÖTT!!!! Andra spåret gick lika bra det som det första. Sen packades allt ihop och vi åkte hem. Visade Sarah runt Sidsjön och hur det ser ut här hemma i mina trakter, innan hon åkte hem
Väl hemma så blev det en välförtjänt dusch. Molly sover som en klubbad säl. Hon är helt utslagen. Reagerade inte ens på att Wilmer kom in - då är hon trött lilla bebisen min.
I väntan på att Sarah ska handla klart på ICA. Snart ska vi köra viltspår!!!
Molly väntar på att matte och Sarah ska äta klart lunchen så hon får SPÅRA!
Sarah lunchar med go-kycklingbaugetten!!!
Tjyv-Molly hittade locket till kycklingröran - tokslickade i sig innan matte såg (trodde hon).
Min lunch!!!
Första klöven är spårad och hittad!
Molly och hästen.
Molly och hästen igen.
Stolt Molly har hittat andra klöven!!
