Jag har nog aldrig mått så bra som jag gör just nu! Jag har ett jobb jag älskar och helt fantastiska och underbara kollegor. Tänk att ha ett sånt här jobb där man får gå på toaletten när man vill, prata mellan samtalen, hämta kaffe och stanna till och prata med någon,  skratta med sina kollegor mellan och under samtalen, en chef som bryr sig om en och ingen som kollar om man har haft 15 minuter eller 16.5 minuters rast. Det är ju så här ett riktigt jobb ska vara. Det är med stor glädje jag går till jobbet vaje dag!!!

Mina smärtor är helt under kontroll, för första gången på 5 år! Jag har minskat ner på mitt morfin-intag till halva min grunddosering. Nu äter jag bara 10 mg x2 och har så gjort i 3-4 veckor och mår hur bra som helst. Jag har lärt mig att älska mig själv och tycka om den person jag är. Jag känner mig lugnare och mer harmonisk i kropp och själ. Det är visst så här livet ska bara, i harmoni. Jag mår bra!!!

Jag har även börjat rida på helgerna. Eller idag var andra gången, men jag hoppas det kommer att bli minst en gång varje helg. Ska iväg på söndag igen. Känner att det är en väldigt bra träning för mig. Jag tränar upp bukmuskulaturen, ryggen, ben ja alla kroppsdelar får tränas. Jag har inte alls någon särskild smärta, varken undertiden eller efteråt. Jag bara njuter och trivs från det att jag kör in på vägen, 2 km från huvudvägen. Det är ett sånt lugn som lägger sig över mig och jag bara njuter. Idag fick Molly följa med upp för första gången. Hon har sprungit runt och njutit och lekt och skuttat och grävt och lekt. Hon rullade runt inne i hästboxarna, så det var strö och grejs över hela henne. Det var en väldigt lycklig liten hund jag hade med mig i bilen på väg hem. Lyckligare och tröttare än hon brukar vara.

Molly framför ena hagen, med vita fina Cece som jag rider.


Veronica, Molly och snälla Diva


Molly ska in och hälsa på Cece


Molly hälsar på Cece


Puss på dig hästen


Molly i snygg pose med hästarna


Molly och Diva