Jag har mått så himla bra senaste veckorna. Började jobba igen den 9/8. Har varit ganska nervös över hur det skulle gå med tanke på att jag inte har jobba heltid tidigare. Tog det lugnt och körde igång. Det var ju bara 4 dagar så det skulle väl inte vara några problem. När jag kom hem på fredagen och hämtat Molly så däckade jag fullständigt i soffan. Sov till kl 21.30 och somnade sen om och vaknade på lördag morgon. Det var samma som innan sommaren när jag fick gå ner i tid och jobba 75%.

Måndag kom igen och jag körde på till 16.30 som vanligt. På kvällen följde jag med mormor och hämtade hem lilla 12-åriga Snobben från vet-sjukhuset. Han hade opererat sig (dragit av korsbandet i bakbenet). Körde hem dem och tog deras bil hem till mig.

På tisdag var jag helt slut när jag vaknade, men jobbade full tid ändå. När jag slutade hämtade jag Molly och åkte hem till mormor. Lämnade tillbaka bilen, blev bjuden på middag, stickade och tog det lugnt i soffan med mormor medan vi myste och såg på "Allsång på Skansen". En tradition vi börjat med nu i sommar. Hur mysigt som helst, tror mormor uppskattar det också.

På onsdag vaknade jag med smärtor, tog mig ner till jobbet, men under lunchen låg jag i soffan och trodde jag skulle dö. Höll ut till 15.30, sen avvek jag med mina smärtor.

Var hemma torsdag och tillbringade hela dagen i soffan. Molly körde jag upp på dagis, så att hon ska få sina dagliga promenader. Hämtade henne och åkte ut till mormor där jag låg i soffan hela kvällen. Hjälpte henne att ta bort omläggningen på vovvens ben innan jag tog mig hem. Somnade inte förrän vid 4 i natt pga att smärtorna höll mig vaken.

Idag, fredag, vaknade jag och det kändes helt okej. Gick upp med Molly till dagis, men när jag kom hem så slog det till igen. La mig i soffan och somnade. Vaknade efter 3.5 timme och det kändes helt okej! Äntligen börjar det vända igen!!! Ner och körde igång de första 3 maskinerna med tvätt, hämtade Molly och svängde förbi lilla affären. Hem och tvättade de sista 2 maskinerna samt hängde och manglade det som var klart. Strax innan jag skulle hämta upp tvätten kände jag hur det började mol-värka. Molly följde med och vi skulle ta en promenad i samma veva. Ställde in tvätt-påsen (överlastad blå IKEA-påse) i trapphuset och började gå med Molly. Då slog det till rejält. Jag lyckades ta mig runt huset så hon fick kissa lite och på nåt sätt lyckades jag släpa upp tvätten och mig själv upp för 2 trappor. De sista 7 stegen kröp jag upp... Nu ligger jag utslagen i smärtorna och vet inte hur jag ska överleva kvällen/natten.

Hade såna planer i helgen. Lördag ska jag åka med fina grannen Lisa till Fyndlagret, Myrornas, Erikshjälpen samt en sväng på Selånger Marknad. Men är det så här så kommer jag inte ens att ta mig ut till bilen... Ja ja, det är ju flera timmar kvar tills jag ska åka iväg, så det kan ju ändra sig!

Ibland hatar jag denna jävla sjukdom mer än någonting annat!!! Jag försöker så gott jag kan att leva ett vanligt liv, men det är jävligt svårt ibland när smärtorna styr så mycket...