Dag 10 - tisdag 4/5:
Smygsmärtorna som jag hade igårkväll var borta imorse. Allt var som vanligt, dvs smärtfri. Jag börjar njuta av det här livet nu. Kan MYCKET väl kunna tänka mig att fortsätta så här!!!

Promenad bort med syster och bror stod på schemat idag. Promenaden ledde till farmor för en fika och jag fick den vanliga kängan om vilken ouppfostrad hund Molly är:
Slå till henne över nosen när hon skäller så att hon lär sig.
Var enda jävla gång får jag höra nån skit om hur dålig Molly är, sen undrar hon varför jag aldrig kommer på besök... Den här gången kunde jag inte hålla mig och sa att den som skulle våga slå eller göra nåt slags övergrepp på Molly, kommer jag att klappa till och det rejält! Då blev det tyst på henne, för den här gången.

Därefter blev det en promenad in på stan tillsammans, utan farmor. Lämnade Molly i systers kärleksfulla omvårdnad och gick in till söta killen i butiken, som så klart var upptagen och jag fick hjälp av den mycket mindre söta, finniga yngling. Ska ta mod till mig nån dag och bjuda ut han på en kaffe... Behöver dock ett moraliskt stöd - någon???

Därefter gick jag hem själv och syster och bror gick vidare på stan. Hemma så fixade jag lite papper och lekte lite med min lilla söta iPhone. Imorgon kommer porteringen att gå igenom och då kan jag använda den fullt ut!!!

Nu blir det en kopp te sen skutt i säng.

Smygsmärtorna är värre ikväll... Men inga smärtor under dagen i alla fall!!! Hoppas jag klarar mig utan tabletter ikväll, kvällen är ju snart över...

Tablettintag (hittills): 0

Både igårkväll och nu ikväll har jag haft lite småsmärtor som kommit smygandes. Dom är inte så farliga, så jag behöver ta mig en tablett, men det är lite gränsfall... Men jag är smärtfri under dagarna iaf!!! 5 dagar till av Kyäni, sen ska jag se om det återgår till det vanliga eller om jag kanske har tur att förbli smärtfri (under har ju skett förr!!!)....

Dag 9 - måndag 3/5:
Vaknade till ytterligare en dag utan smärtor. Det är så otroligt skönt att vakna upp på morgonen och MÅ BRA!!! Fick väcka lilla Molly igen vid 11.20 för att gå ut första svängen för dagen. Hon ville prompt ta med sig bollen ut, så hon fick springa lös ute på baksidan och leka bäst hon ville med bollen. Hon lessnar aldrig, så efter 35 minuter fick jag tag på henne och hon fick gå in. Jag gick ner för att hämta ut min iPhone. Hem och la den på laddning. Kl 16 kom syster upp och visade mig lite hur den fungerar, sen följde hon med oss på kurs, Rallylydnad fortsättning. Molly var inte så pigg i början men fick igång henne på sista rundan. Nu sover hon hur gott som helst här i soffan.

Imorgon ska vi tillsammans med syster och hälsa på hos farmor. Sen blir det vila för Molly som gäller. Hon brukar vara helt slut i 1-2 dagar efter kurstillfällen.

Nu ska jag se lite CSI, sen skutta i säng. Hur trött som helst idag av nån anledning...

Tablettintag: 0!!!!

Dag 7 - lördag 1/5:
Vaknade vid 10.30 efter en kväll med feber och tokvärk i hela kroppen. Inte vanlig värk var det utan förkyldvärk. Hade fortfarande värk i kroppen när jag vaknade, men inte så farligt. Klockan 14.15 tog jag och Molly bussen ut till moster för att fira kusinen som fyllde 20 år. God mat, god dryck och väldigt trevligt sällskap. Kom hem vid 22.30-tiden. Blev till att skutta i säng omgående då jag skulle upp kl 6 imorse.

Tablettintag: 0!!!!

Dag 8 - söndag 2/5:
Vaknade FÖRE alarmet imorse! Det trodde jag inte, med tanke på att jag skulle kliva upp 06.20. Upp och gjorde mig klar och gick iväg för att hjälpa bror´s jobb att inventera. Inventeringen gick bra och jag tjände en liten summa pengar. Hem och blev hur trött som helst. Vilade en halvtimme och sen gick jag och Molly ut och busade lite på gräsmattan. In och åt lite lunch. Jag och grannen Lisa samt annan granne Ulrika åkte iväg på öppet hus på nån Konst-måla-kreativ-ställe vid Sidsjön. En kille som Lisa jobbar med, som jag träffade på hennes Trinidad-fest, presenterade mig för den som var ansvarig för tillställningen. Jag pratade med honom om att jag vill bli kroki-modell och han skulle skicka mig information och senare ringa och boka in mig på tider hos Konstskolan samt hos dem!!! Åh vad roligt det ska bli!!!

Nu sitter jag här och inväntar syster som ska komma på besök en stund ikväll. Hon är hemma i stan ett par dagar innan hon och kärleken åker till Spanien.

Tablettintag: 0!!!!

Dag 6 - fredag 30/4:
Vaknade med lite feber och ont i kroppen. Molly var hur trött som helst och jag fick väcka henne vid 12-tiden för att gå ut FÖRSTA gången. Vi lekte på baksidan en stund, sen in med bebis och ner en sväng på stan. In med pengar på konto, och därefter inhandla lite matvaror. Hem och kände mig helt slut. Kroppen värkte så jag la ner mig på soffan en stund. Vaknde efter 2 timmar. Ut med bebis igen. Jag tänkte ta en längre promenad med henne men hon drog in mot innergården och ville springa runt där och jaga lite katter. Valborgsmiddag och mys i soffan. Frös som en tok så jag tände lite ljus och gjorde mig en kopp te. Värmen kom tillbaka till kroppen. Nu ska vi ut en sista sväng sen blir det sängen. Har INTE tid att vara sjuk nu.

Tablettintag: 0!!!!

Dag 4 - onsdag 28/4:
Vaknade till en helt okej dag. Åt frukost och gjorde oss klara för att ta en morgonpromenad till veterinären. Nej det hade inte hänt nåt igen, skulle bara hämta ett recept till Wilmer och lite med medicin till Molly. Vi hade precis kommit ut från porten när vi mötte grannen, Ulrika, som skulle ut på morgonpromenad med Gandhi - Mollys älsklings vän. Vi började att gå tillsammans. Ulrika var ganska dålig, feber och kunde knappt prata. Jag övertalade henne att gå hem och lägga sig och att jag skulle ta Gandhi med på promenaden. Jag och 2 hundar njöt av en härlig skogspromenad, där dom fick springa fritt. Hämtade medicin och recept och sen hem igen. Smärtorna var helt okej hittills. Ner på stan för en lunchdate med min Kyäni-försäljare. 4 timmar senare hade jag gjort ett bra klipp - minskat min mobilkostnad med drygt hälften och jag fick en iPhone till på köpet!!!

På kvällen var det hundmassage som gällde. Molly somnade under massagen och njöt verkligen. Brydde sig inte alls om de andra 3 hundarna som småskällde och skuttade runt. Hade lite känningar av smärtorna men inte så farligt.

Tablettintag: 2

Dag 5 - torsdag 29/4:
Vaknade med ett sms från grannen: har du möjlighet att ta med Gandhi på morgonpromenad? Självklart gjorde vi det! Blev en lång härlig runda i skogen en timme, med två galna hundar som röjde i buskar och snår. Molly var så himla duktig och kom direkt på inkallning, fastän att Gandhi sprang vidare. Hon lystrade direkt till om jag bara ropade på henne eller på båda. Duktiga lilla tjejen min!!! Hem och lämnade tillbaka en vovve och sen var det dax att göra sig klar för det efterlängtade mötet på AF. Där framkom det att jag ska ju inte vara inne hos handläggarna på själva AF utan på deras rehabiliteringsavdelning för att bedömmas vad jag klarar av att arbeta med... Där jag var i början av mars, för överlämning tillsammans med FK!!! Nu har jag gått i 1.5 månad och bara väntat, för att den jävla människan som jag träffade då, inte gjorde sitt jobb. Åh vad jag blir arg!!! Imorgon ska jag få en tid hos en rehab-handläggare, förhoppningsvis till veckan. Det är bara att fortsätta vänta, igen.

Ikväll var det dax för sista kurstillfället på massagekursen. Nu hade vi ett varsit rum, varje hund och förare, för att det skulle bli lättare för hundarna att koppla av. Molly somnade igen. Åh vad hon tycker det är skönt och mysigt! Helt klart värt varenda peng att gå den här kursen.

Nu ligger hon och sover och är så nöjd med livet. Har ätit sin vanliga mat ikväll. Hon mår bara bättre och bättre!!!

Smärtorna har varit i bra skick idag. Hur skönt som helst.

Tablettintag: 2

Dag 3 - tisdag 27/4:
Vaknade efter få timmars sömn av jävulska smärtor. Ringde gyn - inga tider idag. Alternativet var att sitta på akuten tills jag fick träffa en läkare, dvs efter kl 16, hade jag tur så kanske det blev tidigare, eller stanna hemma och pina mig igenom eländet med tabletter. Jag valde de senare. Har levt på soffan med höjd dagsdos av smärtlindring.

Det började ge med sig under eftermiddagen. Hjälpte grann-sonen med lite spanskaläxa och då började eländet om igen. Visste inte hur jag skulle klara av att gå på massagekurs ikväll med Molly, men tänkte att jag måste ge det ett försök iaf. Började packa ihop alla saker och ville dubbelkolla att jag hade med mig allt. Kollade mailen och reagerar på datumet. 28-29/4 är kursen. Idag är det den 27/4. Jag hade tagit fel på datum! Jäkla tur jag kollade innan jag gick iväg! Det blev istället en lugn och skön promenad i skogen med Molly, med flera stopp där jag fick sätta mig ner och vänta på att smärtorna gav med sig. Det var dagens händelser.

Efter dom första 3 dagarna var jag helt smärtfri. Nu har jag testat i 3 dagar igen - inte smärtfri. Men jag ger mig inte. 11 dagar till av testperioden.

Tack kära A för din omtanke och att du dök förbi på en kaffe, när du hörde jag var dålig. Bra vänner är få - tack för att du finns! Det var precis vad jag behövde, samt lite Molly-hjälp.

Tablettintag: 6.

Jag har fått påbackning från en viss person (Erika) att jag inte uppdaterat henne, och kanske andra som är intresserade, om hur det går med min test-period på 14 dagar med Kyäni. Jag åt ju det i 3 dagar och mådde hur underbart som helst dessa dagar. Ingen smärta i stort sett. Finns att läsa om här. Tog 1 morfintablett under dessa dagar, till skillnad från 4-6 tabletter per dag i vanliga fall. Ska försöka uppdatera om hur det går för mig under dessa 14 dagar.

Dag 1 - söndag 25/4:
Började med första påsen juice. Smakar gott, så det är inga problem att dricka det. Värken var helt okej under dagen. Gick en sväng på stan med grannen och hennes väninna, sen buss ut till föräldrarna för att hämta Molly. Hjälpte pappa med lite däckpyssel. Myste med Molly och gosade på en 9.5 veckors liten urgullig valp.

Tablettintag: 2.

Dag 2 - måndag 26/4:
Vaknade med nästan ingen värk. Tog mig en juice och gick ut med Molly. In och fixade lite papper och saker inför torsdag. Blev även en sväng ner på Frösunda för att hämta mitt betyg, eller vad man ska säga, och Ulrika hade skrivit så himla fint om mig. Hem och mötte grannen ute. Lämnade Molly hos honom och gick upp och fixade lite kaffe till oss. Satt ute i solen och njöt en timme innan jag fick skynda in och fixa middag innan vi drog iväg på rally-kurs. När jag kom hem så skuttade jag snabbt ner på lilla affären och handlade lite. Kom hem och då började värken. Jävulsk värk just nu... Kommer i vågor och blir inte bättre.

Tablettintag: 5.

Idag är jag och smärtorna INTE överrens. Vaknade imorse och kom knappt ur sänge. Ingen bra dag för det så jag skulle gå upp till veterinären med Molly för efterkoll. Lyckades ta mig upp och trycka i mig tabletter. Avvaktade en timme. Inget hände. Tog en VARM dusch. Hjälpte inte heller. Väntade en timme till. Lite släppte det. Började gå den 20 min långa promenaden upp och det gick inte alls så bra. Fick stanna flera gånger och sätta mig ner för att inte falla ihop av smärta. Folk kollade konstigt på mig när dom åkte förbi i sina bilar. Allt var bra med Molly så vi avklarade besöket snabbt. Sen skulle vi gå hem igen. Samma visa igen.

Väl hemma så blev det vila i soffan. Behövde ta mig ner på stan och hämta ut recept till Molly, så det var bara att bege sig ner. Passade på att göra klart bolaget inför imorgon samt köpa hem lite mat. Blev till att ta bussen hem, då jag knappt kunde stå upp.

Molly fick springa ute och leka med Strumpan och bollen, då jag inte klarade av att gå nån sväng med henne. Lyckades fixa lite middag, men nu är det inte alls bra. Blir till att ligga i soffan resten av kvällen och hoppas det släpper snart.

Paula ska komma hit med lite förpackningar av den amgiska drycken Kyäni, som jag ska få testa i 10 dagar. Fungerar det så måste jag börja ta det dagligen. Tänk om jag bara hade en bra helg sist och att det var därför det kändes så bra. Nu provar jag i 10 dagar och då borde jag märka av nån effekt eller inte. Håll tummarna för att det hjälper. Jag vill ha ett normalt liv igen!!!

Jag fick möjlighet att i 3 dagar prova på nytt ett hälsopreparat från Alaska, Kyäni. Det är gjort enbart på fruktextrakt, bl.a blåbär, aloe vera, noni och granatäpple. Under dessa tre dagar var jag HELT SMÄRTFRI!!!! Det var en helt underbar känsla! Jag levde på 1 morfintablett under dessa 3 dagar, istället för 4-6/dag som det är i vanliga fall. Är det sant? Kan jag ha hittat nåt som hjälper mig att ha ett normalt liv igen? Jag drack saften (jag kallar den saft, för det var så det smakade) 1 gång per dag och tog 15 droppar x 3 av Nitric Oxide-flaskan (smakade inte lika gott, men helt okej). Jag har inte mått så bra på flera flera flera år!!!!






Nackdel? Jo det finns en. Det kostar 1200 kr/månad... Vill du sponsra mig till ett bättre liv, så hör av dig så får du mitt kontonummer!

Sov natten som var tack vare sömntabletter. Vaknade med smärtorna imorse igen. Molly måste ut, så jag halvkröp ner för 2 trappor, Molly gjorde det hon skulle och sen krypliknande steg in till soffan igen. Underbara snälla Ann ringde vid 11 och frågade om jag behövde något och åkte på lilla affären åt mig. Hon kom upp för en kopp kaffe och vi surrade lite innan hon åkte hem till barnen igen. Jag fortsatte vila. Vid 14-tiden så fick jag hjälp med Molly av grannen som gick ut med henne. Kollade på film från liggande läge i soffan. En as-dålig film förresten, Management. INTE värd att se!!!! Sen sov jag 2 timmar. Mamma kom hit och hämtade Molly och nu är smärtorna fruktansvärda. Har fått dubblat doseringen på smärtlindringen. Det värsta är att så här brukar det vara när jag efter ett par timmar får åka upp på gyn. Vill verkligen inte åka in!!! Funderar på om jag ska packa min sjukhusväska för säkerhetsskull, nu när jag fortfarande kan stå upp... Smärtskala just nu är 7, påväg mot en 8.

För en stund sedan ringde mobilen. Farmor. Jag orkade verkligen inte surra med henne. Hon pratar om allt och ingenting och ska ta reda på saker om mig och hur jag mår för att hennes väninnor vill veta. Jag svarade inte utan tänkte ringa upp när jag mår bättre. Det hinner inte ens gå 2 minuter innan hon ringer igen. Så kommer det alltså att fortsätta tills jag svarar, så det var lika bra. Jag svarade och det första hon säger är:
Farmor: -Jag ringde förrut idag men du svarar inte.
Jag: -Jag är jättedålig och orkar inte prata i telefon kan vi höras en annan dag?
Det lyssnade hon inte på utan satte igång samtalet. Efter 4e gången jag försökte säga att jag inte orkade prata så lessnade jag. Sa till henne:
-Jag orkar inte prata för jag är jättedålig, jag hör av mig någon annan dag.
Det gick inte heller fram.
Farmor: -Johanna och mamma ska komma och äta lunch imorgon och jag tänkte att du också kunde komma hit.
Jag: -Jag orkar inte prata i telefon nu och jag vet inte hur jag mår imorgon för jag är JÄTTEDÅLIG! Jag hör av mig imorgon. Nu måste jag vila.
Det gick fram och hon gav upp.

Nu ska jag vila och hoppas hoppas hoppas jag får vara kvar hemma!!! Piss-jävla-helvetes-skit vad jag hatar det här!!!!!

Satt i soffan och kollade på True Blood. Från ingenstans dök dom bara upp. Smärtorna är så intensiva så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Morfintabletterna hjälper inte. Ligger i soffan och vet inte hur jag ska lyckas ta mig upp och gå ut med Molly. Vad har hänt???? Gud så ont det gör!!!!!!!

Det är en mässa på stan idag. Bara-vara-mässa. Den hade jag sett fram mot att gå på. Men så blir det inte. Har sån smärta idag så jag vet inte vad jag ska göra. Molly ligger här och tittar på mig. Jag klarar inte av att gå ut med henne imorse. Fick tag på underbara grannarna och Stefan kom ner och tog ut bebis på en promenad. Nu ska jag försöka ta mig in i duschen och sitta på golvet med varmt vatten på min stackars mage. Nu måste det sluta. Slutar det inte så finns det bara en utväg - sjukhuset.  Det vill jag absolut inte just nu. Det är påsk och fylla år och syster som kommer hem som händer den närmaste veckan. Smärtskalan ligger nu på 6-7, efter 30 mg morfin. Fan.

Vaknade i natt vid 5-tiden av smärtor igen. Vet inte om det har att göra med att jag var på Bachata-dansen igår, men ont så in i h-vete har jag iaf. Lyckades gå ut med Molly vid 9, nu ska jag fortsätta ligga och vila ochvänta på att smärtan ska försvinna så jag får gå på slutspelsmatchen ikväll. När jag för en gångs skull har biljett till matchen, ja klart som fan att jag ska ha en dålig dag då... *morrar irriterat*

Sista 2 veckorna har jag haft smärtor, mer än vanligt. Har fått ökat morfindoseringen vissa dagar. Förra veckan gjorde jag uppehåll på p-pillren då jag tänkte att det kanske var för att jag inte haft nån blödning på länge (början av december-09) som jag hade ont. Uppehåll en vecka, men inget hände. Smärtorna gav iaf med sig och jag kunde återgå till normal dosering. Men nu ikväll var det dax igen. Jag har försökt hålla dom ifrån mig, då en kär vän, A,  behövde mitt stöd. Hon fick en tråkig nyhet på morgonen och vi åkte ut på middag hos mamma och pappa för att hon skulle slippa vara ensam. Efter middagen, var det SM-slutspelsval och vi fikade och allt var bra (förutom smärtorna så klart). När valet var över så får A ett samtal. Ett samtal med väldigt dåliga nyheter. Vi åker hem till mig och dricker te, gråter, pratar och bara tar det lugnt. Smärtorna slår igenom mer och mer, men jag trycker undan dem för min vän behövde mig. Vi såg på film och helt plötsligt var klockan nästan 24. Söta A vill inte sova här, utan åker hem. Jag tar Molly på en promenad och sen in för att skutta i säng. Nu ökar smärtorna ännu mer. Tar ytterligare en till dos tabletter, men de hjälper inte. Upptäcker att det kommit en störtblödning.

Här sitter jag nu, halv fyra på natten, har dubblat dosen och tagit igen men det hjälper inte. Jag har inte tid eller råd att åka in igen. Hoppas hoppas hoppas det släpper. Men det blir nog till att ringa ett samtal imorgon bitti och se vad dom säger. Jag har inplanerat saker hela veckan, så jag har verkligen inte tid med det här nu.

För ett par veckor sedan var det ett inslag i tv4´s program "Efter 10". Inslaget handlade om Endometrios. När jag kollade på det var det som att jag själv hade blivit intervjuad. I alla fall delar av det, delarna när Cecilia berättade om hur det känns. Tårarna rann under hela inslaget. Det är så skönt att veta att jag inte är ensam. Det är fler där ute. Det har jag vetat om tidigare. Många fina kommentarer från endo-systrar, bloggar från andra systrar och endoföreningen. Men det känns ändå ibland som om jag är helt ensam. Alla mina vänner, familj och släkt finns här för mig, men ändå känner jag mig väldigt ensam. Dom stöttar mig, men dom vet inte hur det är. Hur det känns. Hur man mår.

Inslaget kan du se här.

Förbannade-jävla-piss-helvetes-smärta.

Nu är jag inne på vecka 2 av smärtor. Det har ju varit bra ett längre tag och jag var helt säker på att den nya hormonbehandlingen fungerade. Men de senaste 10-14 dagarna har smärtorn ökat och varit konstanta. Först trodde jag det berodde på beslutet jag var tvungen att fatta. Men när det var gjort, så ökade smärtorna i intensitet. När helgen närmade sig trodde jag de berodde på samtalet jag fick. Avslutade en speciell relation och det kändes bra. Men smärtorna vill inte försvinna... Vad är det som händer??? När allt börjar ordna till sig, så börjar smärtorna om igen. Kan jag aldrig få ett break??? Jag måste ha gjort nåt riktigt elakt i mitt förra liv... Under 4.5 år har hela mitt liv bara stött på motgångar. När ska det vända??? 2010 var meningen att det skulle bli ett bra år ju! Kom igen nu - låt vinden blåsa åt mitt håll nån gång...

Nu är jag inne på vecka 2 av smärtor. Det har ju varit bra ett längre tag och jag var helt säker på att den nya hormonbehandlingen fungerade. Men de senaste 10-14 dagarna har smärtorn ökat och varit konstanta. Först trodde jag det berodde på beslutet jag var tvungen att fatta. Men när det var gjort, så ökade smärtorna i intensitet. När helgen närmade sig trodde jag de berodde på samtalet jag fick. Avslutade en speciell relation och det kändes bra. Men smärtorna vill inte försvinna... Vad är det som händer??? När allt börjar ordna till sig, så börjar smärtorna om igen. Kan jag aldrig få ett break??? Jag måste ha gjort nåt riktigt elakt i mitt förra liv... Under 4.5 år har hela mitt liv bara stött på motgångar. När ska det vända??? 2010 var meningen att det skulle bli ett bra år ju! Kom igen nu - låt vinden blåsa åt mitt håll nån gång...

I fredags träffade jag kuratorn. Vi gick igenom lite inför mötet med FK och Frösunda som kommer att ske imorgon. Hur nervös som helst inför det. Som tur är kommer Åsa, min kurator, att vara med som stöd och hjälp. Jag har ingen aning om vad som kommer att sägas eller hända eller ske. Nervöst, men det är ändå inget jag kan styra över så det är bara att vänta och se vad som kommer att ske.

Är hur trött och slut som helst idag. Smärtorna har varit hemska idag. Underbara söta Caroline var här på eftermiddagen och gick ut med Molly åt mig. Har legat precis hela dan i smärtor, men dom släppte eftersom vid 16-tiden och nu känns det okej - inte bra, men uthärdligt.

Var uppe till 4 imorse, dock inte för smärtorna, utan för den årliga finalen i amerikansk fotboll - SUPER BOWL!!!!  Efter mycket om och men så fick jag även sällskap och natten blev underbart mysig och trevlig - nej inte på det sättet!!!

Ikväll var jag på hockey med mor och Hasse. Hockeyn var inte så bra, men jag har fått skrattat och njutit av livet.

Nej nu är det sängen som hägrar. Behöver ett par timmars mer sömn än jag fick i natt.