... och det slutade med shopping

Molly blev hämtad imorse av Jossan. Hon ville ha med sig lilla tjejen i skogen ett par timmar. Inga problem för mig. Passade mig väldigt bra, då jag hade möte på kontoret mellan 10-12 och sen tänkte göra ett par ärenden på stan. Skönt ibland att slippa stressa och bara kunna ta det i egen takt. Mötet drog ut på tiden och jag kom inte därifrån förrän kl 12.45. Gick bort till banken och löste in en avi samt bokade tid för lånelöfte-info. Bort sen till apoteket för att hämta ut tabletter som läkaren skickat i lördags (när jag var in ett par timmar och vände för smärtorna). Väntade (som vanligt) och när jag väl kom fram så visade det sig att det inte kommit något recept! Ringde och lämnade mitt nr till både gyn och smärtmottagningen. Smärtis ringde upp först. Smärtläkaren min är ledig denna vecka! Gyn ringde och var hur gulliga som helst. Dom skulle försöka få tag på läkaren (som var på op hela dagen) och återkomma till mig. Under tiden jag väntade tröstshoppade jag en hel del (en mörklila väska, en rosa velour mysdress samt en lila tröja). Blir så less på att vara beroende av tabletter hela tiden... Shoppade lite och sen ringde gyn. Läkaren har skickat receptet igen samt ring och dubbelkollat att det kommit in - underbar personal som sagt!!! Tillbaka till apoteket, hämtade ut tabletterna och gick sen upp till min bror i väntan på att Molly skulle komma tillbaka. Fick lite kaffe hos bror och vi pratade och bara tog det lugnt. Han med en axel ur led och jag med värk i magen.

Molly kom och var hur trött som helst!!! Trött men slut - så söt liten bebis!!! När jag skulle gå så behöll bror henne. Ska hämta henne imorgon vid lunchtid. Att det kan kännas så tomt här hemma är helt otroligt. Hur har jag klarat mig förrut?

Nu blir det slappa i soffan och småsova lite. Är helt slut i kroppen efter dagen. Även fastän jag inte gjort nåt så tar det så otroligt mycket på krafterna...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0