Härliga dagar!!!
Efter besöket på gyn i lördags förmiddags så blev det till att SOVA hela dagen. Vaknade vid 16-tiden av att syster kom. Hon bjöd mig på lite riskakor och jag tog mig sakta men säkert upp i sittande läge. Värken fanns där, men under kontroll. Sarah kom vid 17-tiden och vi gjorde oss klara. Vi fick skjuts ner av söta Caroline. Vi skulle åkt med söta syster, men när hon åkte till jobbet så var vi inte riktigt redo. Ner till Norrportens tält för lite mat, ett glas cider och lite mingel:
Därefter köade vi för att komma in på arenan:
Sen började en underbar konsert!!!
När Marie Fredriksson sjunger (med enbart en gitarr till komp) "It must have been love" och hela arenan sjunger tillsammans med henne, då sprutade tårarna för mig. Vilken kvinna!!! Att ha överlevt en hjärtumör och står på scen drygt 3 år senare och genomför en konsert - det krävs en stålkvinna till det!!!
När den underbara konserten var över så hämtade lillasyster oss och vi åkte ut på Alnö för att sova. Söndag spenderade jag och Sarah på Birsta. Det blev lite skor, pysselsaker och present inhandlat. Middag köpte jag på vägen hem och åkte tillbaka till syster för att bjuda henne på middag: porterstek! Syster stod för efterrätten: kladdkaka!!! Vilken perfekt söndagskväll! Vi såg film sen blev det skutt i säng.
Imorse, eller för att vara korrekt, i måndags morse så körde jag syster till jobbet innan jag åkte hem. Skulle åka till underbara Sarahs underbara make Fredrik för att få hjälp att fixa min lilla bils avgassystem. Men det blev ändrade planer och vi ska göra det en annan dag. Istället blev det till att städa här hemma och dricka kaffe med älsklings Anne-Britt. Ska bli VÄLDIGT spännande att höra vad som händer på måndag!!! Pysslade på lite och åkte sen iväg med söta Caroline på ett Mary Key-party. Intressant men dyrt. Köpte inget. Vi åkte sen hem hit till mig för en kopp te som varade i 3 timmar.
Jag och Molly gick ut i regnet för att följa Carro hem och för att göra sista rundan med Molly. Släpper in Tassan när vi går. Wilmer ser jag inte ute nånstans. När vi kommer tillbaka på baksidan så ser jag ett större djur 5 meter upp på gräsmattan. Jag ropar på Wilmer. Inget händer. Konstigt, då han brukar komma rusandes när vi ska gå in. Djuret kollar på oss och lunkar sen iväg bort över gräsmattan. Det är inte Wilmer. Det är en GRÄVLING!!! Jag RUSAR till dörren. Har full koll bakom mig så att grävlingen inte ska komma och bita mig eller Molly, samtidigt som jag försöker låsa upp dörren. Det går inte när jag inte ser, så jag måste vända blicken bort från mörkret och gräsmattan och grävlingen och tok-låsa upp. Kastar mig och Molly in (hon tror vi leker och det är jätteroligt!!!). Väl inne börjar jag lugna ner mig. Jisses, grävlingar är ju farliga ju!!! Wilmer sitter vid andra dörren och skriker som om han håller på att dö ute i regnet.
Nu sitter jag inne tryggt i soffan. Kommer nog ALDRIG låta katterna vara ute på kvällarna nu när det lurar en grävling i krokarna. Jag kommer nog inte att våga gå ute på kvällarna heller med Molly. Jag behöver en stor stakr karl som kan rädda mig på kvällarna från grävlingen. Vem kan ställa upp???
Sen fick vi vänta lite:
Vi väntade på:
ROXETTE
När Marie Fredriksson sjunger (med enbart en gitarr till komp) "It must have been love" och hela arenan sjunger tillsammans med henne, då sprutade tårarna för mig. Vilken kvinna!!! Att ha överlevt en hjärtumör och står på scen drygt 3 år senare och genomför en konsert - det krävs en stålkvinna till det!!!
När den underbara konserten var över så hämtade lillasyster oss och vi åkte ut på Alnö för att sova. Söndag spenderade jag och Sarah på Birsta. Det blev lite skor, pysselsaker och present inhandlat. Middag köpte jag på vägen hem och åkte tillbaka till syster för att bjuda henne på middag: porterstek! Syster stod för efterrätten: kladdkaka!!! Vilken perfekt söndagskväll! Vi såg film sen blev det skutt i säng.
Imorse, eller för att vara korrekt, i måndags morse så körde jag syster till jobbet innan jag åkte hem. Skulle åka till underbara Sarahs underbara make Fredrik för att få hjälp att fixa min lilla bils avgassystem. Men det blev ändrade planer och vi ska göra det en annan dag. Istället blev det till att städa här hemma och dricka kaffe med älsklings Anne-Britt. Ska bli VÄLDIGT spännande att höra vad som händer på måndag!!! Pysslade på lite och åkte sen iväg med söta Caroline på ett Mary Key-party. Intressant men dyrt. Köpte inget. Vi åkte sen hem hit till mig för en kopp te som varade i 3 timmar.
Jag och Molly gick ut i regnet för att följa Carro hem och för att göra sista rundan med Molly. Släpper in Tassan när vi går. Wilmer ser jag inte ute nånstans. När vi kommer tillbaka på baksidan så ser jag ett större djur 5 meter upp på gräsmattan. Jag ropar på Wilmer. Inget händer. Konstigt, då han brukar komma rusandes när vi ska gå in. Djuret kollar på oss och lunkar sen iväg bort över gräsmattan. Det är inte Wilmer. Det är en GRÄVLING!!! Jag RUSAR till dörren. Har full koll bakom mig så att grävlingen inte ska komma och bita mig eller Molly, samtidigt som jag försöker låsa upp dörren. Det går inte när jag inte ser, så jag måste vända blicken bort från mörkret och gräsmattan och grävlingen och tok-låsa upp. Kastar mig och Molly in (hon tror vi leker och det är jätteroligt!!!). Väl inne börjar jag lugna ner mig. Jisses, grävlingar är ju farliga ju!!! Wilmer sitter vid andra dörren och skriker som om han håller på att dö ute i regnet.
Nu sitter jag inne tryggt i soffan. Kommer nog ALDRIG låta katterna vara ute på kvällarna nu när det lurar en grävling i krokarna. Jag kommer nog inte att våga gå ute på kvällarna heller med Molly. Jag behöver en stor stakr karl som kan rädda mig på kvällarna från grävlingen. Vem kan ställa upp???
Kommentarer
Trackback
