Molly blev hämtad imorse av Jossan. Hon ville ha med sig lilla tjejen i skogen ett par timmar. Inga problem för mig. Passade mig väldigt bra, då jag hade möte på kontoret mellan 10-12 och sen tänkte göra ett par ärenden på stan. Skönt ibland att slippa stressa och bara kunna ta det i egen takt. Mötet drog ut på tiden och jag kom inte därifrån förrän kl 12.45. Gick bort till banken och löste in en avi samt bokade tid för lånelöfte-info. Bort sen till apoteket för att hämta ut tabletter som läkaren skickat i lördags (när jag var in ett par timmar och vände för smärtorna). Väntade (som vanligt) och när jag väl kom fram så visade det sig att det inte kommit något recept! Ringde och lämnade mitt nr till både gyn och smärtmottagningen. Smärtis ringde upp först. Smärtläkaren min är ledig denna vecka! Gyn ringde och var hur gulliga som helst. Dom skulle försöka få tag på läkaren (som var på op hela dagen) och återkomma till mig. Under tiden jag väntade tröstshoppade jag en hel del (en mörklila väska, en rosa velour mysdress samt en lila tröja). Blir så less på att vara beroende av tabletter hela tiden... Shoppade lite och sen ringde gyn. Läkaren har skickat receptet igen samt ring och dubbelkollat att det kommit in - underbar personal som sagt!!! Tillbaka till apoteket, hämtade ut tabletterna och gick sen upp till min bror i väntan på att Molly skulle komma tillbaka. Fick lite kaffe hos bror och vi pratade och bara tog det lugnt. Han med en axel ur led och jag med värk i magen.

Molly kom och var hur trött som helst!!! Trött men slut - så söt liten bebis!!! När jag skulle gå så behöll bror henne. Ska hämta henne imorgon vid lunchtid. Att det kan kännas så tomt här hemma är helt otroligt. Hur har jag klarat mig förrut?

Nu blir det slappa i soffan och småsova lite. Är helt slut i kroppen efter dagen. Även fastän jag inte gjort nåt så tar det så otroligt mycket på krafterna...

Tack underbara älskade Ejja!!!

Vilken fin blogg jag har nu!!!

Var ut med Molly på en runda. Måste passa på medan hon var vaken. Det blev tjocktröja, täckväst och fingervantar. Lite småkallt ute, men det betyder att hösten är på ingående! När hösten är på ingående då betyder det att det snart är jul. Jul innebär att det är dax att baka julgodis!!! Snart är det jul!!!

JUST LOVE IT!!!

Nu är ryggbedövningen urkopplad. Jag har fortfarande slangarna inkopplade i ryggen, men apparent är bortkopplad, så jag kan röra mig fritt. Katetern sitter fortfarande kvar, då bedövningen tar ett par timmar att lämna kroppen.

Har haft ett par jobbiga kvällar, men nu hoppas jag att dessa är över. Nu är planen som följer:
- katetern ska ut ikväll
- jag ska kissa (lika spännande varje gång)
- imorgon får jag åka hem.
Jag kommer att stanna över natten som en säkerhet, om jag mot förmodan skulle åka på en smärttopp ikväll/natt.

En timme till sen är det lunch och därefter ska jag ta mig en promenad ner till kiosken, köpa mig nåt gott och sätta mig ute en stund tänkte. Jag inte varit ute sen förra onsdagen när jag åkte in. Ska bli skönt att få lite luft och se lite folk.

Snart får jag komma hem till lilla bebisen!!! Åh vad jag längtar efter henne. Mamma kom hit igår kväll med henne. Jag gick ner till garaget och träffade dem där. Molly blev så otroligt glad när hon fick syn på mig. Hon hoppade och skuttade och pussade och hur underbart god som helst - som vanligt. Vi pratade och det tog lite längre tid än jag planerat. Ser hur det kommer en kille i garaget som ska in genom dörrarna där vi står. Han drar sitt passerkort, trycker in en kod och dörrarna öppnas. Jag blir lite förvånad, men tänker inte mer på det. Sen kommer det en tjej som gör samma sak. Jag kollar på mamma och vi undrar om det är låst... Jag testar och visst är det så! Jag är utelåst i garaget. FIck ringa upp till avdelningen och be dem komma ner och släppa in mig. Blir tokigt ibland *fniss*

Nej nu ska jag läsa lite, innan lunchen dyker upp.

Nu för 2 timmar sedan har jag varit uppe och gått för första gången på 1 vecka! Jag har fått utan stöd, bara hållit i dropp-ställningen. Jag känner mitt ben igen! Det är inte helt tillbaka, men jag kan gå utan att falla ihop som ett kort hus i blåst. Det går åt rätt håll! Mormors böner hjälper! Så här bra har det aldrig gått nån gång att trappa ut på EDA´n. Jag är så glad!!! Hoppas det går lika bra imorgon när den ska kopplas bort och att dra katetern... Otroligt nervös över att det fortfarande ska göra lika ont att gå på toaletten.

Imorgon är dagen med blandade känslor. Imorgon ska man börja trappa ut ryggmärgsbedövningen. Det ska bli så skönt att började med det så jag får komma hem snart. Men samtidigt ska smärtlindringen bort och kommer smärtan att hållas i chack med hjälp av endast tabletter nu??? Som sagt, blandade känslor... Håll tummarna att det går bra. Nu vill jag åka hem!!! *hoppas hoppas hoppas*

Det går inte att förklara hur jobbigt det känns att ha ett ben som inte hänger med. Idag höll jag på att göra en ofrivillig bakåtvolt då jag skulle slänga upp det känsellösa benet i sängen. Jag tog i med båda händerna under knäet. Men balansen höll inte så jag välte bakåt! Som tur var så hade jag personal som högg tag i mig. Annars hade jag rasat i backen med ryggen/nacken före... Tycker det räcker som det är just nu! Har ni nån gång vaknat av att armen är helt bortdomnad och du försöker att flytta/röra på den men den lyder inte utan bara far om kring som en lelös bit? Precis så är det. Det jobbiga är att förlamningen sitter från höften ner till foten, men foten känner jag. Tänk då när jag ska gå! Sätter ner foten, men benet är inte där... Lite halvjobbigt måste jag säga. Tänkte bara förklara lite grann hur känslan är....

Men nu: HÅLL TUMMARNA ÄR NI SNÄLLA!!!

Var ut till föräldrarna tidigare ikväll. Tog bussen ut, blev bjuden på middag. Samtalade med min kära far ang huset. Vi åkte dit och kollade, dock bara utanför då ägaren var hemma. Räknade och funderade. Nu får vi se vad som händer. Ska räkna lite till på måndag, sen ringa och prata med mäklaren och kolla lite funderingar jag har sen får vi se vad som händer. Tog bussen hem och allt kändes bra. Meddelade att jag kommer att jobba, till A som jobbar nu, så hon vet vem som kommer och byter av henne imorgon. Kände att jag behövde ta mig en dusch och när jag är klar och ska klä på mig för att gå ner och hämta in lilla kissen och låta Molly gå ut sista svängen, ja då sätter det igång och värka igen! Nu vet jag inte hur jag ska göra imorgon... Ska jag chansa och kliva upp imorgon och hoppas det gått över? Eller ska jag ta det säkra före det osäkra och ringa jouren och sjukanmäla mig imorgon... F*N!!!

Slog igång en film som jag inte orkade se klart, Watchmen. Var inte så bra som jag trodde den skulle vara... Satt mest och väntade på att det skulle bli en handling... Har sett 1 timme och 37 minuter... Kommer nog inte att se klart den heller.

Nu ska jag försöka få mig lite sömn. Är helt slut i kroppen. Min älskade mor kom hit vid 18-tiden och gick en längre sväng med Molly. Jag har bara låtit henne gå runt huset idag. Har inte klarat mer än så. Lånade bilen och tog mig ner på macken undertiden. En vanligtvis 2 minuters promenad dit och sen hem var inte alls att tänka på. Hämtade ut ett paket och sen tillbaka hem. Det räckte för att jag skulle bli utslagen i smärta (som börjat gå tillbaka) resten av kvällen... Värst är det fortfarande när jag ska gå på toaletten. Helt jävla otroligt vad ont det gör. Det har det inte gjort förut. Vete tusan vad som hänt som gör att det börjat nu... Måste försöka igen att få tag på gyn på måndag...

Nu lite sömn tack!!!!

Klev upp 8.15. Gick ut med Molly och då slog det till. Smärtan. Molly gjorde det hon skulle sen tog vi oss in. Nu ligger jag. Jobbar inte på förmiddagen. Släpper det inom en timme eller så, då blir det jobb på eftermiddagen annars hemma och fortsätta vila... Så klart så öppnar inte gyn förrän kl 13 idag *morrar lite*

Fortsättning följer... Som vanligt... Jag önskar det fanns ett slut på denna endo-följetong...

Hurra!!!
Jag har fått en kommentar!!!
Du var försten att kommentera i min nya blogg!!!

Du är en av få som vågar kommentera!
Det kanske beror på att du själv skriver en blogg och vet hur roligt och uppskattande det är att få en kommentar, att få veta att folk läser och har en åsikt om det man skriver!

Tack gumman!!!