En kortfattad version av min endo-resa.

Jag skulle berätta för en ny vän min endo-historia och jag fick för en gångs skull till det kortfattat och det viktigaste är ändå med tycker jag. Ni som är nya här, varsågod - här kommer min kortfattade version av min endo-historia:

Jag fick diagnosen 1999, av en ren slump. Dom trodde det var blindtarmen och gick in med titt-hål och där upptäckte dom endon. Blindtarmen är kvar :)

Inga barn hos mig och jag har börjat förlika mig med tanken på att det nog aldrig blir några biologiska barn, men det finns andra möjligheter idag, så det känns okej ändå :)

Jag har genomgått 3 olika hormonbehandlingar (GnRh). 2 med nässpray och en med sprutor. Jag har varit smärtfri under behandlingarna, men jag har fått alla biverkningar som finns. Jag mådde så otroligt dåligt under tiden, så det är inte värt ens att vara smärtfri.

Jag har haft endo under kontroll med p-piller under flera år, där jag ätit dem kontinuerligt tills det "passat" att jag blir dålig och då haft uppehåll. Men för 4 år sedan drog det igång rejält för mig. Jag åkte in en natt med ambulans och inget hjälpte. Jag fick en ryggmärgsbedövning som jag låg med i under 7 dagar. Sen har jag åkt in och ut med jämna mellanrum. Dom provar först att lägga en PCB (lokalbedövning i livmodertappen) och det brukar hjälpa. Är smärtorna för kraftiga så har vi sagt att jag får komma tillbaka 3 gånger på kort tid (brukar vara 3 dagar på raken) och då behåller dom mig den 3e dagen och sätter en ryggbedövning igen. Det är helt vansinnigt underbart, då det är enda gången jag är helt fullkomligt smärtfri! Annars lever jag på morfintabletter dagligen och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. April-08 opererade dom mig och tog bort all endometrios dom hittade och jag belv sämre i smärtorna efter det.

Den behandling jag har idag är hormonspiral och p-piller som jag ätit sen operation -08. Ändå är smörtorna som vanligt och jag fortsätter åka in till min trygghet på gyn när det det inte går att vara hemma.

I tisdags gjorde jag min efterlängtade MR. Det är en ganska ny metod här i Sverige och inte många landsting gör dessa tydligen. Det krävs en utbildning för gynläkarna och rtg-läkarna, och dom har nu lärt sig utläsa hur endometriosvävnad ser ut. Så vår plan nu (den enda vi har kvar) är att MR kommer att visa nåt så dom kan gå in och ta bort det och att jag ska bli bättre efter det. Skulle det mot förmodan inte fungera så finns det bara ett alternativ kvar: radikal operation. Men det är ett stort beslut och det är ju ingen garanti att jag blir av med smärtorna, så det måste jag avvakta med. Men jag hoppas allt jag kan på att MR ska visa positivt så vi kan göra nåt av den istället :)

Idag lever jag ett så normalt liv jag kan och försöker in i det sista att inte låta smärtorna ta över mitt liv. Jag kan leva och stå upp de flesta dagarna med hjälp av morfin, och det är det bästa vi kunnat göra hittills. Men jag är nöjd ändå! Nu väntar jag bara på MR-svaret... 15/11 får jag beskedet.

Har någon några frågor eller funderingar så svarar jag på det mesta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0